Öppnades mötet och ordf. Per Douwes hälsade de 30 närvarande välkomna.

Föregående protokoll lästes upp och godkändes.

Val av halva styrelsen för två år framöver. Omvaldes samtliga Anders Ohlsson, Ingvar Svensson i Staffanstorp, Mikael Sörensson, samt Magnus Wedelin.

Val av ordinarie revisorer: Omvaldes för ett år framöver Peter Rolfsson och Bo Olsson.

Val av revisorssuppleanter: Omvaldes för ett år framöver Håkan Svensson och Börje Dalsved.

Lästes verksamhetsberättelsen upp av sekr. Olle Hammarstedt och godkändes efter komplettering med att medlemsantalet vid årsskiftet var 265.

Revisionsberättelsen som görs av Ingvar Svensson i Staffanstorp beslöts sparas till nästa möte av praktiska skäl.

Till valberedning valdes Anders Ohlsson (sammankallande), Håkan Svensson, Bertil Hallmer och Magnus Persson.

Medlemsavgiften fr.o.m. 2005 beslöts höjas till 80:- för medlemskap, samt 40:- för ytterligare familjemedlemmar och ungdom under 25 år. (för 2004 kvarstår 60:-, resp. 30).

Avslutades mötet.

Följde kvällens föredrag med Kauri Mikkola från Helsingfors om sina "Sju resor till Sibirien".

Så många resor dit är betydligt mer än vad någon i Sällskapet har varit ute på i dessa nordliga och östliga tundra- och taiga- områden. Föredraget behandlade lite folkliv och lokala kulturer, liksom lite historik och geologi och lite äventyr. Naturligtvis fokuserade Kauri särskilt på växterna och djuren som i dessa nordliga trakter har bland jordens kallaste klimat att tampas med, ibland nedåt minus 55 eller 60 grader. Är det lite snö så slår detta bistra vinterklimat igenom hårt, men om snötäcket är djupare, kan en det bli en viss lindring av detta.

Kauri och hans forskarkolleger var iväg endast under somrarna och då kan vädret vara ganska varmt ibland, men längst uppe vid kanten mot norra ishavet där valrossar mm fanns var det snarast svalt även när det var som varmast. Även vid Anadyr borta vid norra Kamchatka-udden, alltså nästan borta vid Berings sund (som närmast gränsar till Alaska) var det som regel svalt. Flera av resmålen har alltså legat bortåt östra Sibirien, vilket faller sig naturligt när man vill veta mer om de arter som är cirkumpolära och kanske kan ha passerar över nuvarande Berings sund under någon tidsperiod.

En art som hittades ny för östra Sibirien var blågrått träfly (Litophane lambda) i odonrik biotop. Av vanligare dagfjärilar nämndes Svavelgul höfjäril (Colias palaeno) vilken var av en lite mindre sort. Sibiriskt lundfly (Polia lamuta) som besökte blommor av skvattram hade fotograferats, liksom en art som saknas i de svenska fjälltrakterna hittills, Xestia brunneopicta sittande på en tallstam. Den lär vara vartannatårsflygande, liksom många av de nordliga arterna. En biotop för fjärilar var en brant med stenras i sydvänt läge, där stenarna värms upp av solen och håller värmen en tid. En liten noctuid Trichosela arctica flög där, en art beskriven av Kononenko. Fjällhedflyet Xestia lyngei fanns där, men i en egen underart. . En ny mätareart för vetenskapen hittades, Entephria virginiana. I Tienshan en apolloart, Parnassius tienshanus hittades i blomrika trakter på timjanblommor.

Efter föredraget undrade Erik Tham om de hade tillstånd att ta med insekterna hem - och allt sådant hade de ordnat i god tid i förväg - klara papper och ett samarbete vilket innebar att djur också delades upp till ryska naturvetenskapliga museer. Föredraget var trevligt med fina bilder - och många av åhörarna skulle nog vilja göra en egen resa österut - någon gång.