Öppnades mötet och ordf. Per Douwes hälsade de 29 närvarande välkomna.

Revisionsberättelsen beslöts sparas till nästa gång.

Föregående protokoll lästes upp och godkändes.

4.1. Mikroskop, både ett ljusmikroskop och ett stereomikroskop har Åke Sandhall tänkt sig sälja, eftersom han nu tänker trappa ner på verksamheten.

4.2. Skalbaggen Hypopycna rufula (Er) (Staphylinidae, Osmalinae) har av Alan Duvberg sållats fram ur lövförna i Alnarpsparken 20030930 och den är ny för Skandinavien. I Danmark har man också enligt Alan sållat fram arten ur förna under råkkolonier.

4.3. Entomologiska Sällskapets "klubbemblem" - ett runt märke att sy fast på fältkläderna - kan nu köpas av Richard Lövgren. Försök inte stryka fast det varnar Richard.

4.4. Feromoner kommer att beställas hem (från Holland) av Richard Lövgren snart - och den som är intresserad kan ringa Richard härom.

4.5. Lådbottenmaterial som anses vara bra för insektslådor, Plastazot, kan köpas av Henrik Ridderstad.

Följde kvällens "Inventeringar av fjärilar och skalbaggar" där Anders Ohlsson och Magnus Wedelin presenterade Rutinventeringen av dagfjärilar i Skåne, Olle Hammarstedt berättade om Slinginventeringsmetoden som används för reproducerbara inventeringar av dagfjärilar, samt tog Gunnar Isacsson upp skalbaggarna, speciellt ekoxen och ett antal stora parklöpare som han ville ha in uppgifter om.

Visade Anders Ohlsson och Magnus Wedelin från en laptop-dator via videoprojektorn ett bildspel och berättade om rutinventeringen. Rapporterna har nu under tre år samlats i en databas där nu över 6200 poster från 50-talet personer finns. Metoden går ut på att olika personer får sig en eller flera 5 km´s ruta tilldelade och får dessa utsnitt från topografiska kartan samt en med de arter som är aktuella för Skåne - att fylla i och skicka tillbaka efter säsongen. Man kan inventera lite eller mycket, under begränsad tid eller under hela säsongen. Man vill veta om man under säsongen sett bara en individ eller flera av de dagfjärilar som observerats. Från cirka hälften av de cirka 500 stycken 5 km´s rutor som Skåne omfattar har en till många uppgifter kommit in. Vissa rutor är välinventerade. Materialet behandlas årsvis - och man kan se förändringar från år till år - om utbredningen för en viss art ökar eller minskar i landskapet. Det är alltså en metod avpassad till att försöka bli heltäckade för Skåne - att alla rutor skall bli inventerade. De "vita" rutorna behöver inventeras - och detta kan alltså samordnas en del. Först hade man tänkt att var och en tog sig an 2 eller 3 rutor, men mer kan bli intäckt om man åker kring mer fritt. I Skåne har enligt litteraturen påträffats 92 arter totalt genom tiderna inklusive tillfälliga inflygare. I nuläget är det troligt att 69 arter har reproduktion på någon lokal, även om berggräsfjärilen ännu inte kommit med i någon ruta! Först förra året tillkom skogssmygaren i några få rutor. Härefter följde en artvis presentation med fina bilder på fjärilarna och den aktuella kartan för arten, där 2001+2002 fynden visades med svarta prickar, medan senaste årets, 2003, prickar var röda på kartan. T.ex. fanns aspfjärilen i få rutor i NÖ Skåne, kartfjärilen har expanderat rejält, vilket också framgick av kartan och den finns nu i stort sett i "halva" Skåne i SV nedom en linje från Simrishamn till Kullaberg, med bara enstaka fynd NO om denna linje. Järneksnabbvingen har lokaler i östra Skåne, men i rutorna längst nere i SÖ Skåne är den ej rapporterad 2003. Brun gräsfjäril har fått hotstatus-beteckningen NT "near threatened" och saknas sedan ett två årtionden i Skåne tycks det. Om arten skrevs 1940 "hero utgör i juni en av de allra vanligaste dagfjärilarna i Svalöv".

På motsvarande sätt visades kartorna och kommenterades alla påträffade dagfjärilar på ett mycket trevligt sätt med fina bilder.


Metoden "Slinginventering av dagfjärilar" presenterades av Olle Hammarstedt. Metoden är noggrann och återupprepbar men ej yttäckande för Skåne. Slinginventering kan ge mycket information beroende av vad mer än alla dagfjärilsindivider som registreras! En skiss på stora tavlan förklarade hur denna lite mer krävande metod fungerar. Inventeringar görs från våren till hösten under bra dagfjärilsväder. Man går och observerar längs en fastställd slinga (från cirka 1 km till bortåt 3 km, ibland längre) flera gånger (6 - 10 ggr) under säsongen. "Var 14:e solig dag" kan bli "lagom" - för att få med alla arterna som finns på lokalen. (I England gick man en gång i veckan!). Slingan rekas och läggs ut i förväg och ritas in på helst en flygfotokarta vanligen i skalan 1 :1000 eller 1:2000. Slingan bör gå över de ytor där dagfjärilar flyger och helst skall den passera över de olika dagfjärilsbiotoper (fuktängar, hedar, mossar, glesa skogar etc) som finns i området. Slingan delas in i sektioner efter biotopgränserna. Vid start av inventering noteras starttid (datum, klockan), namn på inventeraren, samt är det bra om man noterar vädret (molnighet i åttondelar, temperatur, vind- riktning och -styrka) och annat som kan vara av betydelse för flygningen. Man noterar alla fjärilar man ser inom 5 meter på varje sida och framåt där man går fram. En 10 meter bred korridor inventeras därmed. Man kan tänka sig att man går mitt i bakre halvan av en 10x 10 meters "inventeringsram" i princip öppen uppåt. Alla individer av dagfjärilar noteras till art helst individ för individ, eller minst totalt antal av varje art per slingdel. Helst bör man skilja på könen och ange individernas fräschhet (nykl, ny, or, sl msl). I Sverige har vi som regel noterat beteenden, särskilt blombesöken, men också spontan flygning, om individen satt på en sten, på jord, på gren, blad, parningsflygt, flög om med annan fjäril etc. Vid blombesök och satt på blad anges också växtarten. Dessutom bör man göra en grov blomfrekvensnotering längs de olika sektionerna. Antal meter genom varje biotop har möjliggjort beräkning av tätheten för varje fjäril (antal fjärilar per 100 meter slinga = 1000 m2) under den tid fjärilen flög som bäst. Den som är intresserade att göra slinginventeringar bör kontakta Olle Hammarstedt härom.


Inventering och rapportering av skalbaggar, speciellt ekoxen och vissa jordlöpare togs upp av Gunnar Isacsson som vill ha in rapporter om fynd och observationer. Skalbaggarna är som grupp för stor för en noggrann kartering av alla grupper, men kan man till att börja med få in rapporter från vissa grupper, så kan inventeringarna senare utökas.

Ekoxen är en klart spekulär art som nog alla känner igen och kan rapportera, här är även gamla uppgifter man kommer ihåg intressanta. Plats, antal och årtal räcker. Jordlöparna kan vara värre att artbestämma, så Gunnar gick igenom de aktuella arternavad gäller artkaraktärer, biotopval och biologi, samt hur sällsynta eller vanliga de är. För jordlöparna är moderna fynd mest intressanta, från Skåne, Blekinge, Halland och även Småland. De arter det gäller är Carabus arvensis, granulatus, clathratus, cancellatus, nemoralis, hortensis, problematicus, nitens, convexus, intricatus, violaceus och coriaceus. Bäst skickas epost till gunnarisacsson@svssg.svo.se. Litteratur för bestämningkan vara de två supplementen till Fauna.

Ent. Scand. Som Carl H Lindroth har skrivit, samt nämndes också en tysk bok "Der kosmoskäfer fuhrer" som också finns översatt till engelska.

Avslutades mötet.