Öppnades mötet och de 19 närvarande hälsades välkomna.

Föregående protokoll lästes upp och godkändes.

3.1. Nya spanska fjärilsböcker (på spanska) har utkommit meddelade Ingvar Svensson i Österslöv som fått sig tillsänd ett par av serien "Orugas y Mariposas de Europé" av bl.a. Carlos Gomez de Aizpura . Nu har kommit delarna l år 2003, ll år 2001, lll år 2002, lV år 2002, och V år 2002

3.2. Tryfjäril (Limenitis camilla L.) tycks förekommit år 2003 enligt Bertil Hallmer som att en ung samlare på Falsterbohalvön fångat en svartvit fjäril som visade sig vara en "camilla", samt lär det observerats något exemplat ytterligare? Uttryckte ordföranden att han önskade att denna fjäril kunde få vara ifred från samlande tills vidare - för att eventuellt kunna få ordentligt fotfäste.

3.3. Påminde ordf om den kommande exkursionen till Hovdala nu nedlagda f.d. militära skjutfält vid Hässleholm.

Kvällens föredrag "Varmare väder - till lycka eller olycka för fjärilssamlare?" med Nils Ryrholm följde.

Att vädret tycks ha blivit allt varmare det senaste årtiondet eller så, tycks alla kunna hålla med om och detta stöds också av uppmätta meteorologiska data. Nils menade att växthuseffekten nu är ett välkänt begrepp - att mer av den värmestrålning som strålar ut från jorden återkommer efter reflektion mot växthusgasmolekylerna CO2, NH4 och i viss mån några till. Man kan jämföra detta med en mulen kväll som också utstrålar mindre IR-strålning ut i rymden. Att sedan också solens i sen tid ökande aktivitet pålagrar detta ger varmare klimat med mer vindar, djupare lågtryck - ett "intensivare väder". Årsmedeltemperaturerna visar en tydlig trend uppåt, sedan man mätt från 1880-talet. Det har blivit successivt varmare de senaste 70 åren och den senaste 20-årsperioden har varit varmare än någon annan 20-årsperiod de senaste 1000 åren. "Längsta sommaren" var 1994, "varmaste sommaren" var 1997, "en usel sommar" 1998, åter "den längsta sommaren" 1999 då den varade till slutet av september, "varmaste sommaren" igen 2002, "många värmerekord norrut" 2003. Vad händer 2004? - redan nu i april tycks sommaren ha börjat. 1990 - 1999 hade årsmedeltemperaturen ökat, men bara 0,8 grader, vilket inte låter så mycket - men det är mycket. Om man gör som på "SWECLIM" - drar ut trenden kan det bli 2 till 6 grader varmare i årsmedeltemperatur framåt år 2100 - när 1900-talets årsmedeltemperatur sattes till noll.

Norden blir varmare och blötare och extremerna blir större, svängningarna ökar. Globala temperaturen ökar. Det blir måttligt varmare i stora delar av Sverige, men förhållandevis varmare österut i baltstaterna etc, vi får nuvarande belgiska klimatet i Sverige framåt 2070 - 2100.

Mer och mer varmluft kommer att strömma in från SO, med möjlighet för fler immigranter att följa med hit, också då arter tränger längre mot norr öster (Ryssland etc). 20 - 50 % mer regn kan falla i norr, men det kan bli 20 - 30 % mindre regn i söder. Om 4 graders ökning - så flyttar isotermerna 60 mil norrut och om 6 grader förskjuts isotermerna 90 mil norrut.

Arter som spridits norrut i sen tid är Drepana binaria, Apatura iris, Arachnia levana., nu senast 2003 återsågs Limenitis camilla, kanske kommer Argyronome laodice härnäst?

Nya nattflygare i sen tid är virgo, dysodea, fulminea, ochrata, brevilinea, lunaris, interjecta, interposita, m.fl. som har tillkommit - och detta kan vi nog vara glada åt. Men apollofjärilen har minskat sin utbredning p.g.a speciella krav, medan den lokala brun gräsfjäril i stort sett är kvar, samtidigt som generalisten påfågelöga med värmen har utökat sin nordgräns betydligt. Fjällarterna blir ofta vanligare med mer värme, även om många tyckte att de borde trängas norrut och på mellaneuropas berg har de ofta blivit mer begränsade. Fler arter nämndes som tycks ha minskat p.g.a. biotopminskning - violett guldvinge och Donzel´s blåvinge, kanske har berggräsfjärilen försvunnit från Skåne - trängts norrut? Specialiserade arter kan dö ut, medan generalister kan komma att öka. Nils Ryrholm nämnde naturligtvis en hel del till, men trenden kvarstår - att ett ändrat klimat på sikt ger ändrade europeiska miljöer och det kommer att krävas en ändrad strategi i bevarandefrågor för att arterna skall kunna klara sig i framtiden.