Öppnade ordf. Per Douwes mötet och hälsade de 31 närvarande välkomna.

Uppläsningen av föregående protokoll (september-mötet) sparades till nästa möte.

3.1. Kastanjelöv skall sugas upp - som brukligt - från parkområden etc. i Lund m.fl. platser och troligen komposteras någonstans. Detta medför problem för de småfjärilar som lever på kastanjelöven som minerare och på hösten faller ner med löven i sina utminerade puppkamrar. En nyfunnen art befaras nu drabbas av detta.

3.2. Det rapporterades att det varit svårt att få inventeringstillstånd för ängsmarker i trakterna av Råshult i Småland - det hade kostat tusen kronor - och sedan hade det uppstått meningsskiljaktigheter var man haft tillstånd att gå. Sven Nilsson har innehaft tillståndet för dagfjärilsinventeringar. Arrendatorn får 4.000 per år för att sköta området och håller stigar - för folk att gå på - iordning och han ville inte att ängsvegetationen skulle trampas ner och att inventerarna skulle hålla sig på stigarna, vilket var anvisat i tillståndet. Nu skall 1700-talsmiljö återskapas där, vilket bland annat innebär att plöjning skall göras för rågodling på gammal åkermark.

3.3. Ett fynd av den lilla stumpbaggen Acritus komai Lew. 17/9 2004 i Höör rapporterades av Bertil Ericson. Arten är beskriven från Japan och under spridning i Europa, med fynd från många områden. Baggen påträffades 17/10 2001 på Sydjylland, därefter funnen 2002 i distrikten LFM och F. Arten hittades i Höör i trädgårdskomposten, där den fanns tillsammans med den närstående Acritus nigricornis Hoffm. Komposten består av avfall från rabatter och trädgårdsland samt gräsklipp. I denna finns flera andra intressanta arter, såsom fjädervingen Ptiliola brevicolle och kortvingen Euplectus kirbii.

3.4. Meddelades att en hane av hagtornsfjäril påträffades vid Kukkulaforsen i Tornedalsälven 2004 av Olle Hammarstedt och Ingvar Svensson i Österslöv, vilket torde vara betydligt nordligare än tidigare fynd, vilket kan indikera en nylig spridning norrut.

3.5. En studiecirkel i entomologi som administreras av Björn Abelsson har pågått en tid tillbaka på kvällstid en gång i veckan under terminstid på Zoologen. Den är populär och engagerar ett 25-tal personer, i snitt från fyra till över tio personer per tillfälle. Man samlar, bestämmer och monterar insekter och har tillgång till preparermikroskop, beställer deltagar-material som bestämningsböcker mm. Alla utom några enstaka sysslar mest med skalbaggar, några enstaka mer med fjärilar. Cirkeln kan komma att anslutas till Entomologiska Sällskapet, vilket förutom att detta är bra för Sällskapet också underlättar att cirkeln kan få stöd från lämpligt studieförbund.

Följde kvällens föredrag "500 år av entomologisk historia i en tallhedskog på norra Öland - användbara resultat för naturvård?" med Jeoffrey Lemdahl. Som introduktion visade Jeoffrey en bild från NV Öland över en sandig strand bevuxen med glest med tallar och med ön Blå jungfrun i bakgrunden. Byrums Sandvik i västra kanten av Böda Kronoplantering heter den plats som valts ut för denna skogshistoriska och paleoentomologiska studie. Flera olika aspekter belystes, förutom faunahistorien i området också hotade arter - enligt nu gällande rödlista - samt kontinuiteten vad gäller habitat och substrat, förändringar i ekosystemet och dess biodiversitet, samt störningar och ändringar av skötsel i området. Betydelse av dagens miljön jämfört med historiska faktorer för den fauna som nu lever här. Området ligger i ett naturreservat på nästan 600 hektar i f.d. Böda Kronopark vilken nu hör till Sveaskog. En viktig förutsättning för undersökningen var att det finns dynkärr invid den på sand växande extremt exponerade hedtalskogen, där sanden har blåst till parallella dynryggar. I detta kärr kunde Jeoffrey gräva sig ner cirka 80 cm genom tidslagren i torven, med pollen, insektsrester och växtdelar. Det är dessa sediment som skivats upp i tidsserier och analyserats. Visades ett pollendiagram där tall hela tiden varit dominerande, hassel var vanligare förr, liksom ek och brakved, medan ljung blev vanligare under 1800-talet, vilket indikerar mer lövskog förr och mer öppen hed senare. Kanske har ljunghedmark svedjats, kanske kan det någon gång ha brunnit i skogsmarker i trakten, indikerat av kolrester. De flesta insektsrester som hittades var av skalbaggar, vars hårda skalbevarats bäst, cirka 110 olika taxa bestämdes, men bara enstaka fynd av skinnbaggar, nattsländlarver, myrhuvuden, flugpuppor och annat. Visades fina bilder på en del av fyndresterna. Alla de tre myrlejonarterna finns idag i området, liksom ganska många rödlistade skalbaggsarter. Till stor del antogs nuvarande faunan vara en relikt från tidigare. Kulturpåverkan antogs alltid ha funnits mer eller mindre i området och kanske var det bra med viss störning i biotoperna för den del av insekterna som lever i successioner efter störningar. Men troligen vill man inte ha tillbaka en t.ex. 1700-tals-miljö.

Under diskussionen efteråt framkom enligt Bengt-Åke Bengtsson att människan har tagit ut ved ur skogarna och på så sätt minskat mängden död ved, överbetning kan ha gett mer sand-flykt tidvis. Erik Tham menade att någon jägmästare tog ner mycket av tallskogen och planterade nytt, samtidigt som riset användes för att binda sanden.

Avslutades mötet med fika en våning ner.