Öppnade ordf. Per Douwes mötet och hälsade de 20 närvarande välkomna.

Sekreterarens uppläsning av föregående två september- och oktober-mötenas protokoll. Båda godkändes av de närvarande mötesdeltagarna. Protokollen finns även utlagda på Sällskapets hemsida esil.se.

3.1. En ny småfjäril är beskriven enligt Ingvar Svensson i Österslöv. Den bör kallas "Förväxlad höstvecklare" (stettinensis) och den har även mycket lika genitalier jämfört med den närstående gamla kända arten emargana = Videhöstvecklare. Vingutkantens inskärning är väldigt grund, bakvingarna nättecknade, mer ensartat mörkare brun, hanens soci ligger över hela "apparaten", honan med längre ductus bursi. Behövs nu nya landskapsuppgifter för båda arterna menar Ingvar.

3.2. Diskuterades namnet på en annan småfjäril Svartklintvecklare, vilken på svenska snarast borde kallas rödklintvecklare eftersom den här måste leva på rödklint, t.ex. vid Fårarp S. om Tomelilla, menade Bengt-Åke Bengtsson.

3.3. En mal Tinea steneri ny för landet 26/1 2004 bör heta antingen Hyalin fläckmal (Mats Lindeborg) eller Glasfläckmal (Ingvar Svensson i Österslöv). Dess larv lever troligen i fågelbon.

3.4. En för Sverige ny spindel Fingertaggspindel (Cheiracanthium punctorium) Villers 1789 från Knisa mosse på Öland 13 honor med bosäck och ägg eller ungar, funnen 1941 på mellersta Öland men stod som utdöd, men således återfynd i slutet av augusti 2004, rapporterades av Lars Jonsson, som visade bild på denna spindel med kraftiga käkar. Spindeln kan bli 15 mm lång, bosäcken 5 cm hög. Kanske lever spindeln av kärrgräshoppa i denna miljö? Artentros behöva frostfritt till slutet av september. Det känns riktigt ordentligt om den bits och det lär kunna bli nekroser av bett. Kommenterades att även Kärrspindel och Vattenspindel kan bitas ordentligt.

Om 5 x 5 km Rutinventeringen av dagfjärilar i Skåne berättade Anders Ohlsson och Magnus Wedelin till mycket fina bilder på fjärilarna, samt artkartor. Se Sällskapets hemsida Esil.se. Nu finns åtminstone någon enstaka rapporterad fjäril från 1/3 av de skånska rutorna och de mest välinventerade och fjärilrikaste rutorna har fynd av uppåt över 40 arter, som mest 49 arter för en enskiljd ruta - i östra Skåne, medan i centrala och västra Skåne det ej gått att se mer än 34 - 35 - 38 eller maximalt 47 arter i någon enskiljd ruta. Områden där fler rutor behöver täckas in finns fortfarande lite här och var, kanske störst behov i Ängelholmstrakten och på Söderslätt. Nämndes några mer flitiga rapportörer. När man startade 2001 med rutinventeringarna var det cirka 30 som rapporterade, men nu har det sammanlagt blivit totalt cirka 70 olika rapportörer bidragit med någon till flera rapporter. Efter hand har letandet som först var begränsat till den eller de rutor man fått sig tilldelade övergått och rekommenderas övergå i också mer fri rapportering av "allt man ser överallt", samt att man gärna tar sig till de mer vita fläckarna på kartan där det behöver inventeras mer.

De fem oftast rapporterade fjärilarna var Rapsfjäril (i 250 rutor hittills), Nässelfjäril (228), Påfågelöga (226), Luktgräsfjäril (225) och Citronfjäril (198).

Några andra var: Den på 1980-talet nyetablerade Stor skimmerfjäril som nu visat sig på något mer ställe i Skåne. Kartfjärilen (i 155 rutor) som nu tycks vara en av de vanligaste fjärilarna i stora delar av Skåne från att ha varit ny för landet cirka 1982. Tvågenerationsflygaren Kvickgräsfjäril ( i 32 rutor) begränsad till västra Skåne. Mossarna är generellt intressanta dagfjärilsmiljöer, där bl.a. Svavelgul höfjäril fanns på några ställen med odon. Stor pärlemorfjäril fanns lite varstans, medan Pärlgräsfjäril var ny i två rutor i NÖ Skåne. Vinbärsfuks tycks ha ökat de senaste åren. Aspfjäril på några få platser. Skogsvitvinge bara en ruta i NÖ. Fransk blomvisslare, Alkonblåvinge och Brun blåvinge begränsade till där de har brukat vara. Ingen Förväxlad blåvinge ej heller någon Berggräsfjäril - ännu.

Granplanteringar hotar några lokaler för Svartfläckig blåvinge. I Alnarp Liten blåvinge på en nyskapad äng. Inte bara getväppling har planterats utan i vägkanter ä ven kärringtand, där Zygaena fílipendulae uppenbarligen slagit till i vägkanter bl.a. alldeles öster om Lund. Läs mer om dagfjärilarna på hemsidan esil.se - börja sedan registrera fynd också Du som kanske ännu inte börjat!

Även uppgifter om jordlöpare har börjat rapporteras till Gunnar Isacsson, samt trollsländor och strimlus som kan rapporteras till Per Douwes.

Visade Magnus Persson mycket vältagna digitalbilder på dagfjärilar. Flera av bilderna var tagna mulna dagar på stillasittande fjärilar. Han hade lyckats få med bl.a. hane av skimmerfjäril, svartfläckig blåvinge, flera bastardsvärmare och många andra arter.

Berättade Arne Jansson om ett nystartat projekt med nyttoväxter av träd, buskar och bladväxter - ofta även av lite sydligare arter och sorter än vad som brukar odlas på dessa breddgrader, men som med det allt varmare klimatet vi tycks få här kan komma att klara sig - och bli nya tillskott till de etablerade nyttoväxter vi brukar odla. Detta har intresserat även Jordbruksverket som inser potenttialen med detta för framtiden och som helst ser att man försöker odla dessa växter giftfritt. Detta innebär att man vill förlita sig på naturliga fiender till de eventuella skadeinsekter som kan komma att äta av växterna här. En två meters odlingsmur skall sättas upp, dammar skall spegla in mer ljus, odlingen skall vara ekologisk med naturlig gödsel och kompostmaterial. Fina ängsmarker eftersträvas och en mångfald av insekter för en naturlig balans. Biodling bedrivs i närheten. Inventeringar av insekter kommer att göras. Kanske kommer detta att kunna kombineras med bo på lantgård, ekologiskt boende och hästgårdar.

Följde härefter en fotofrågetävling på insekter sammansatt av Per Douwes. Foton visades under 20 sekunder per bild och ett 30-tal olika insekter skulle namnges till art på svenska eller latin, eller släkte eller familj. En rejäl blandning av skalbaggar, fjärilar, bärfisar, humlor, trollsländor och annat visades.

Avslutades mötet och fika följde.