Entomologiska Sällskapet i Lund
Dekorbild
Protokoll för ESIL 30 september 2005

§ 1

Öppnades mötet av Per Douwes som hälsade de 39 närvarande välkomna.

§ 2 Meddelanden

2.1. Sällskapets exkursion i våras 6/6 var regnig och endast några få entusiaster var ute. Däremot var det bra väder när Carl Cedrik Coulianus erbjudit sig leda en skinnbagge-inriktad exkursion dagen efter hans anförande om bärfisar (Hemiptera ; Heteroptera) i våras.

2.2. Kommande program till hösten 2005 blir, förutom denna kvälls "sommarens skörd", dels ett föredrag om rovspindlar, samt kommer det att handla om insektsfotografering.

2.3. Påpekades att protokollen ligger efter med att läggas ut på hemsidan och sekr. skulle försöka få ut dem klara för hemsidan före kommande möte.

2.4. Fikat kommer att serveras efter detta möte på Systematisk Zoologi´s fikarum som brukligt under senare tid.

2.5. Entomologiska Sällskapets emblem föreställande Carabus intricatus finns i nu i tygmärken (35:-) att sy på jackan meddelade Anders Ohlsson.

§ 3

"Sommarens skörd" där ordet som brukligt gavs till Ingvar Svensson i Österslöv, som berättade om årets väder, om sina insamlingsresor i år och även en del av andra Lepidopterologers resultat. Hela Ingvars berättelse redovisas här för att ge den riktiga helhetsbilden av hans resumé:

"Flertalet av fjärilsamlare har inte upplevt säsongen 2005 so den succé som man nog hoppades på. Det ser inte ut att ha hittats någon ny svensk storfjäril och den enda nya småfjäril som rapporterats är mottet Sclerocona acutellus, som Jan-Olof Ördén fått på ljus, förutom min gamla UFO-serie från Klagshamn 14.7.1976 som blev till Elachista baltica, vilket redan anmälts på vårmöte i Lund. Många vanliga arter har varit fåtaliga eller inte visat sig alls. Några har dock uppträtt i antal, som exempelvis bland dagfjärilarna rapsfjärilen Pieris napi, nässelfjärilen Vanessa urticae, påfågelögat Vanessa io och silverstreckade pärlemorfjärilen Argynnis paphia. (Jag använder släktnamn i vidare betydelse än vad som nu är vanligt). Den nyligen inkomna kartfjärilen Araschnia levana har blivit allmännare i trakten av Österslöv, där jag såg första exemplaret i fjor.

Nergången har varit märkbar redan under de föregående två åren. (Möjligen kan Västkusten och övre Norrlands kustland vara undantag.) Den verkar inte ha förorsakats enbart av ogynnsam väderlek. Den mycket omtalade globala uppvärmningen borde åtminstone inte skada sydliga arter. Senaste vinter var inte särskilt kall någonstans i Sverige. Våren var något sen och hemmavid slog björk och bok ut först 4 maj i samband med regn efter en månads torka. Juni blev inte särskilt varm, och den 13 var det lite av uppochnedvända världen med +12 grader C i Österslöv och + 27 grader i Haparanda. Från juli förekom längre perioder med högsommarvärme och torka och ännu 7 september uppmättes + 27 grader bl.a. i Kristianstad, men antalet fjärilar avtog ytterligare under sensommaren.

Årets långresa gick till Härjedalen med start den 15 juni och första anhalt på Omberg, där några exemplar av ädelgranfältmätaren Thera albonigrata togs på ljus bland stora silvergranar Abies alba, ett stort hopp norrut för arten. (Kallas numera Thera britannica, men den lever i England på vanlig gran Picea abies, vilket antyder artskillnad). Målet var framför allt att återfinna sagodjuret pärlfläckvecklare Clepsis nybomi, som Bengt Åke Bengtsson tagit en hona av 11 juli året innan på ett litet kärr i björkskogen vid Kläppen ovanför Ljungdalen. Lokalen besöktes utan framgång totalt 6 gånger. Också andra fjärilar var det ont om liksom på de flesta andra ställen under resan och av flyn sågs endast några svartfläckade hedflyn Anarta melanopa på Flatruet. Ett par intressanta för mig tidigare okända lokaler hittades, en äng med rikkärr vid Ramundberget samt Torkilstöten ovanför Ljungdalen med riklig förekomst av den kalkkrävande fjällsippan Dryas octopetala. Vid Ramundberget flög exempelvis norsk stävmalChionodes holocericella i skymningen 5 juli rikligt på vägslänten och på Torkilstöten hittades en fjällsippebrokvecklare Olethreutes noricana 9 juli och en hel del fjällhedflymott Metaxmeste phrygialis. Två amiraler Vanessa atalanta flög runt toppen av fjället. Det fanns oväntat mycket fjällskära Saussurea alpina i Härjedalen, t.o.m. på ganska magra myrar och fuktängar, som exempelvis vid Ryn i Hede långt ner i barrskogsregionen. Det förekom fortfarande skogsbete i området, förmodligen subventionerat. Där hittade jag 23 juni ett vikt blad med larv av fjällskäreplattmal Agonopterix broennoeensis, som blev fjäril 15 juli. Inga fler larver av den monofaga rariteten kunde uppbringas någonstans, Ett vackert exemplar av fjällskärepraktvecklaren Trachysmia vulneratana insamlades på en rismosse nära Storsjö 5 juli och fler sågs. En ensam fjällskråpmal Scrobopalpopsis vulneratana insamlades på en blomma i ett grustag mellan Ljungdalen och Storsjö 8 juli. I surdråg i skogen intill fanns bestånd av värdväxten Petasites frigidus. Dåligt väder förorsakade en avstickare till kusten. Det fanns 1 juli rikligt med angrepp av den likaså monofaga havtornmalen Gelechia hippophaella på havtorn Hippophae rhamnoides vid Lörudden i Medelpad och 28 juni några larver av ljusbröstad gråboplattmal Depressaria leucocephala i Iggesund i Hälsingland på en avskrädeshög. Den var förut känd i Sverige endast från Norrbotten. Mycket besvärande i Härjedalen under varmare perioder var mängder av svidknott (fam. Ceratopogonidae), som även kröp in i husbilen genom myggnätet, medan mängden mygg (fam. Culicidae) var mer normal. Så mycket mer glädjande var att dottern Elisabet och dotterdottern Camilla gjorde sällskap på resan. 29 juni anlände också lepidopterologerna Hartmut Roweck från Kiel och Nikolay Savenkov med fru Irina från Riga och gjorde oss sällskap en vecka innan de for vidare norrut. De hade emellertid dåligt väder i de nordliga fjällen men bättre fjärilfångst i Norrbottens kustland. De lyckades dock inte skrapa upp någon nordlig korthuvudmal Scythris fuscopterella på typlokalen på Frevisören.

Väl hemma i Österslöv igen i mitten av juli kunde jag konstatera att det var torrt och varmt samt att många fjärilar redan flugit färdigt. Den nyligen inkomna kastanjemalen Cameraria ohridella hade ökat och det fanns talrika minor i bladen av hästkastanjerna Aesculus hippocastanum och fjärilar började kläckas efter hand, fortfarande utan att kastanjerna missfärgades så som rapporterats söderut i Europa. En tur tillsammans med Håkan Elmquist och Lars Imby i södra Skåne gav en sliten bredvingad sälgfotsläpare Nycteola asiatica på ljus på Sandhammaren och en mängd ännu användbara honor av smalt gräsmott Crambus poliellus på en torräng, f.d. åker, söder om Vomb.

Minerare var det inte gott om under året. På höstsidan kunde nästan inga minor av dvärgmalar (fam. Nepticulidae) hittas, alltså ännu sämre än föregående dåliga år. Ännu återstår att se om det blir några minor av guldmalar (sl. Phyllonorycter) i oktober-növember.

Även immigranterna lyste i stort settmed sin frånvaro. Inga höfjärilar (sl. Colias) sågs på lucernfälten och endast en enda tistelfjäril Vanessa cardui visade sig, i Glimåkra på åkertistelblomma 4 augusti. Förutom de två amiralerna Vanessa atalanta på Torkilstöten har några flugit omkring i trädgården i augusti-september men inte synts till de senaste dagarna. Kålmalar Plutella xylostella störde inte alls samlandet och har kanske inte alls flygit in söderifrån under året. Andra samlare har berättat om ganska rikligt uppträdande av åkervindesvärmare Sphinx convolvuli och något vandrarängsmott Udea ferrugalis. Jan-Olov Ördéns Sclerocona acutellus är en trolig immigrant liksom min Nycteola asiatica.

Ingvar Svensson i Österslöv 30.9.2005"


Härefter gavs ordet till Gunnar Isacsson att berätta främst om sina skalbaggs-fynd, men han började med att häckla fjärilsamlarna med att det 4.9. flög in en åkervindesvärmare Herse convolvuli genom det öppna fönstret där Gunnar bor en bit utanför Kristianstad. Sen följde mer normal skalbaggsrapportering med Bokblombocken som hittats på högstubbar av bok, där flera kom till fönsterfällor vid Torup, många fler honor än hanar, varför Gunnar uppmanade till att inte ha fönsterfällor på gamla bokstubbar, då han ansåg att detta kunde skada lokala populationer av arten - och själv avbröt han insamlingarna. I Karlskrona-trakten har han hittat ett antal vedskalbaggar: Platydema violaceum, Eucnemis capucina, Gramopterus instulata (fam. Cerambycidae) i en 5 - 6 meter hög ek i en fälla i toppen, Prianychus melanarius på vitrötad bok, och en annan art på rödrötad bok. Tenebrio opacus fanns det mycket av i år vid herrgården i Valjeviken och av husbock har det i år funnits en ganska stor frilevande koloni i Rinkeby vid Åhus i augusit i döda tallar sönderskjutna ute på skjutfältet. Bibagge Apius bimaculatus som tar död på "makulerar" solitära bin, hittades vid Vege å mynning inom 2 km.

Det har varit ganska gott om dagfjärilar i år menade Bengt Åke Bengtsson, medan Per Douwes replikerade att det under senare delen av sommaren har varit ovanligt få dagfjärilar. Juni - juli ansågs ha varit ovanligt varma, men ändå nästan inga kålfjärilar Pieris brassicae i år inflikade Ingvar i Österslöv. Bertil Hallmer tyckte det flugit ganska bra med dagfjärilar i år, även kålfjärilar Pieris brassicae.

Tistelfjäril Cynthia cardui har det funnits mycket få av i år och endast c:a 1/3 av de närvarande hade sett någon alls och de som sett hade som regel bara sett en enda vid något enstaka tillfälle.

Amiraler Vanessa atalanta däremot har setts i flera till många exemplar samtidigt av många, någon hade sett "mellan 50 - 100 ex", men som regel rapporterades om några exemplar samtidigt, i Lund hade t.ex Stefan Jarl sett 15 - 20 ex . Berättade Bruno Eneqvist att många amiraler dragits till lockbetesfällor, bl. a. i "Sandhammaren".

Nässelfjäril Aglais urticae tycks ha haft ett bra år. I mitten av sept (2:a veckan i sept) hade t.ex. Bo Olsson ovanligt många - över 100 nässelfjärilar på fjärilsbuskarna i trädgården i Balsby. De flesta hade observerat några till ganska många exemplar i år i trädgårdar och på lusernfält.

Kartfjäril Araschnia levana har haft ytterligare ett bra år och har setts av många, ofta i flera exemplar, nu i stora delar av Skåne. Bl.a. anger Bertil Hallmer båda gen. 10/8, men vilka båda 1:a och 2:a eller mer troligt 2:a och 3:e generationerna. En mycket märklig aberration av kartfjäril hade hittats av Bruno Eneqvist i Lund.

Vinbärsfuks Polygonia c-album sågs samtidigt i 4 ex i Lund södra av Stefan Jarl. Arten tycks ha ökat under senare år i södra Skåne var den mer utbredda uppfattningen, då fler hade sett någon eller några få i år och under senare år.

Videfuks Nymphalis xanthomelas hade eftersökts i Blekinge av Anders Brattström, Fabian Idensjö och Benny Henriksson - och de hade hittat en larvkokloni på samma plats där den hittats en gång tidigare för c:a 50 år sedan där videbuskar står i och hänger ut över en å. Där på de yttre grenarna hade en videfukshona valt att lägga äggen även våren 2005. Koloni med 110 -115 larver i hittades av vilka ett 20-tal togs hem och kläcktes. Då det finns många sådana växtplatser för videbuskar bör det inte saknas lämpliga platser. Även fjärilar har påträffats dels på lokalen, dels har någon fotograferat videfuks på Öland. Två fjärilar är kända från Öland och en från Uppland. Kanske är det en nyinvasion österifrån i år eller under de senaste åren? Anders B. har letat även i Småland i Vissefjärda-trakten men utan att hitta någon, fast där ser bra ut med Salixbuskage i mängd längs vattendragen. Arten är svårskiljd från körsbärsfuksen Nymphalis polychloros som (också) tycks ha expanderat en del under senare år.

Hagtornsfjäril Aporia crataegi hade setts enstaka av några och det hade förekommit ganska många på föryngringsytor med sly i lövskogsområdena i Skåne där arten bedömdes ha gått fram ovanligt bra.

Sälgskimmerfjäril Apatura iris eller stor skimmerfjäril som den kallats hittills rapporterades från flera platser i Skåne, t.ex. Stanstorp söder om Höör, från Silvåkratrakten där ganska många setts av bl.a. Bertil Hallmer, även på Klagshamnsudden hade flera observerat arten i flera exemplar.

Aspfjäril Limenitis populi hade obseverats i Höör-trakten av någon under flera av de senaste åren, senast ett exemplar i sommar enligt någon som samlat fjäriar som ung. Dock kan man fråga sig om det möjligen någon gång kan ha varit sälgskimmerfjäril Apatura iris vilken kan vara svårt att särskilja i en trädkrona och som nu kanske är sannolikare i södra halvan av Skåne? Två aspfjärilar Limenitis populi har settts i Hovdala i år.

Tryfjäril Limenitis camilla frågades efter, men ingen hade i år sett eller hört att det skulle blivit några efterföljare från de två som förra året kom till Falsterbohalvön, fast där finns bra med kaprifol som är viktig värdväxt.

Silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia tycktes ha funnits i större antal i år än normalt. Kanske har arten även flugit ovanligt länge in i augusti, vilket i så fall kan vara en vädereffekt.

Makaonfjäril Papilio machaon hade Lars Lindahl haft turen att se tre ex av, en vid Skepparslöv 15.6. en 25.8 i Kristianstad, samt sedan en uppenbarligen 2:a generationen 3.9 vid Kåseberga nere vid vattnet vid östra backen. Vid en utflykt 15.8. hade också Bertil Eriksson sett en makaonfjäril. Också Olle Hammarstedt gjorde en observation av makaonfjäril som flög över Fjällmossen och gjorde ett par äggläggningsförsök på kärrsilja Peucedanum palustre där innan den flög söderut upp över skogskanten.

Av höfjärilar släktet Colias hade Olle Hammarstedt sett en fräsch rödgul höfjäril Colias crocea en rödgul honform (ej vit) som besökte blommor av mursenap på Hammars Backar 14.8., samt under inventeringar observerat en hona av svavelgul höfjäril Colias palaeno vid odon på Boarps hed.

Kvickgräsfjäril Pararge aegeria i Klågerup i trädgården c:a 10.8. i den 2:a generationen.

Brun blåvinge Eumedonia eumedon sågs av Bertil Hallmer 16.6. vid "Sandhammaren" = Hagestad mynningsområdet för Tyge å 1 ex och Löderups strandbad 3 ex.

Svartfläckig blåvinge Maculinea arion nämndes av Bertil Hallmer från Revingefältet.

Hednätfjäril Melitaea cinxia som brukat heta hökblomsternätfjäril fanns då också lokalt på Revingefältet, liksom Hedpärlemorfjäril Fabriciana niobe förut kallad bastardpärlemorfjäril 7.7.

Backvisslare Pyrgus armoricanus har enligt Anders Ohlsson hittats av Erik Öckinger på några små lokaler även i en ny 5-km-ruta i anslutning till ruta med de klassiska lokalerna. Kanske har arten haft ett par bra år nu nu?

Åkervindesvärmare Herse convolvuli hade observerats av flera och tycks ha haft en över det normala riklig flygning i år: I Klågerup hade kommunen planterat vit blomstertobak och när Bertil Hallmer väckts den 2.9 av en åkervindesvärmare Herse convolvuli som flygit in i köket! såg han 10 exemplar under kvällen 5.9., samt 5 ex 6.9 och 1 ex 7.9 på tobaksblommorna. Vid Kåseberga hade under ljusfångst en natt kommit eller visat sig vid Richard Lövgrens och Börje Dalsveds lampa totalt 16 st åkervindesvärmare. Vid Hagestad såg Olle Hammarstedt 3 ex i b. Sept., samt i början av sept även uppe i barrskogsregionen under en veckas tid 5 exx till kaprifolblommor i Kosta Småland. Bo Olsson rapporterar även en åkervindesvärmare i Nymölla 6.9., en har hittats vid Maltesholm på en husvägg.

Stor dagsvärmare Macroglossa stellatarum rapporterades av Olle Hammarstedt sedd i 7 exemplar i SO Skåne - vid Kåseberga 5 exx på lusernblommor, Svarte 1 ex, Hagestad 1 ex under ungefär lika många besök från slutet av aug - 1:a halvan av sept.

Gräselefant Cosmotriche potatoria en hona hade i ett ex. kommit 13.7. i Bertil Hallmers ljusfälla i trädgården i Klågerup, dit det även kommit gråbrunt träfly Lithophhane socia en hona 9.5., Hecatera (Mamaestra) dysodea en hane 14.7., tre brungult nässelfly Abrostola trigemina 21.8., 28.8.,och 7.9. Inomhus i Örebro C hittade Bertil 23.6. en allmänt lövfly Caradrina clavipalpis nykläckt.

I Lund har även i år hittats larver av Hecatera (Mamestra) dysodea på taggsallad.

En ovanlig vecklare hittades av Bo Olsson i form av en ljusröd liten larv som kröp på armen när Bo höll på att äta en persika 17.8. Larven lades i burken tillsammans med en persika och lite grus i bottnen och den 1.9. kläcktes en vecklarehona av arten Cydia molesta, aprikosvecklare eller persikovecklare som Bo vill kalla den.

Getingspindel hade setts vid Göholm 1 ex av Christer Bergendorff, vid Vomb 10 ex av Alan Duvberg, vid Sölvesborg 20-tal ex i ett grustag vid Sölve, Anderslöv 1 ex via Olle Hammarstedt, Öland 1 ex enl. någon.

Från sina skalbaggsäventyr berättade Mikael Molander om spännande iakttagelser och fynd. Vid Ystad 17.4. fanns en uppenbarligen stark population av arten xx eftersom 6 exx hittades i ett grustag. Där finns ädellövskog med mycket hallon och björnbär. Crenata 2 exx på grov björklåga och arten har förut hittats vid sågen. 2004 ett fynd vid sydkusten, vid Ripa under en björklåga, men bara ett tidigare fynd finns från Skåne. 3 dagar på Öland och östra Småland med insektsletande gav Tenebrio opacus, marmorata och cardigo på Karums alvar, där även en gulfläckig björnspinnare Hyphoraia aulica slaghåvades 4.6.2004. Vid Öveds kloster 18.6. hade Mikael M. en bra dag med Melandr caraboides - en svårhittad och mycket ovanlig art, varav en stor hona, samt M. flavi. på ek. 19.6. vid Bellinga hittades ögonfläcksbock N. nebulosa (Cerambycidae) vilken gärna lever i hassel med dåliga kronor. 24-25.6. vid Förkärla på Vambåsa ekhagmark fanns på färska ekgrenar alla fem arterna Aurilus som lever på ek, samt fanns även rödhjon Poes. abitara. På natten flög ekoxehona Lucanus cervus, samt scolitiden D. villosus som ej är vanlig. Bästa fyndet i år gjordes dock S. Malmö där åkerlöpare Dolicus halensis hittades - en mycket sällsynt art, vilken emellertid hittades av Kurt Sahlin i 10 exx vid Böste. Resa till Hornsö i östra Småland gjordes. Sedan en resa till Mästocka hed i Halland. Där håvades på ljung 6.8. en vivel. Därefter en resa till Möckelmossen på Öland.

Skalbaggen Troxa bulbosa meddelades av Björn Abelsson som vid Vombs Norregård hade undersökt ett delvis nergrävt kadaver där och gjort sitt fynd där.

Skalbaggen Cryptophilus integer förut hittad i Danmark blev ny för Sverige när Alan Duvberg nu hittat den i Malmö i kompost. Även Trixagus atticus har Alan hittat i Malmö hamn och arten finns från Skåne till Medelpad och kan vid rätt tid fångas i fälla också i Malmö.

Spetsviveln Apion malvae lever på Malva och hittades av Tord Hägg ny för Skåne i Malmö hamn 14.7. på rödmalva och arten rapporteras nu ny för Sverige.

Om sina fynd av skalbaggar på Sternö berättade Bertil Ericson att Sternö som är en c:a två km lång halvö mellan gamla och nya hamnen i Karlshamn. På löktrav håvades i slutet av maj de två nära besläktade vivlarna Ceutorhyncus constrictus och C. alliariae. Bland växtrötter på ett större ruderatområde fann han 24.7. ett ex av öronviveln Otiorhyncus mastix. På samma område har håvats ungefär 15 exx av tornbaggen Mordellistena acuticollis. Allt med reservation för bestämningsfel reserverade sig Bertil!

Visade Anders Ohlsson "ett axplock av fina bilder" från sin bärbara dator från i sommar. Bl.a. kartfjärilen Araschnia levana som fortsätter expandera. I Asmundtorp fanns i torr tallskogsglänta både kartfjäril och kvickgräsfjäril. Violett majbagge visade sig i Munkarp 19.5. Hagtornsfjäril var vanlig på hyggena i mellan-Skåne. Vitgräsfjäril Lasiommata maera fanns vid stenmur i vägkant vid Södra Rörum, där även svingelgräsfjäril Lasiommata megera fanns samtidigt. Skogsgräsfjäril Erebia ligea har sin enda sydligaste utlöpare i Horna Fure i Åhustrakten och är fjäril bara vartannat udda år här. Tomtkryssades kartfjäril på kungsmynta i sommarstugeträdgården Maglehem där ljung är på tillbakagång, men fortfarande finns ljunghedfly Anarta myrtilli där. Mottet Pyrausta aurata har etablerat sig på kungsmyntorna på tomten, där också "tomtkrysset" kvickgräsfjäril Pararge aegeria höll till, trots sin annars västliga utbredning i Skåne. En av de två myrlejonarter som finns visades, men de flyger till ljus endast varma kvällar. Bitbock finns där liksom bivarg som gräver hålor i markvägrenen, där en stor grön vårtbitarhona lade ägg ner i den sandiga marken. På den lokalt benämnda "Fästan" en torr lokal med bl.a. slån och timjan brukar finnas eldsnabbvinge Thecla betulae förut kallad björksnabbvinge liksom också svartfläckig blåvinge Maculinea arion, samt hedpärlemorfjäril Fabriciana niobe förut kallad bastardpärlemorfjäril, så även violer förväntas växa där, liksom det bör växa fårsvingel Festuca ovina eftersom silversmygaren Hesperia comma förr allmän ängssmygare lär ha varit vanligare i år. I Everöd i en "öppen gata" i tallskogen brukar några hanar av väpplingblåvinge Plebicula dorylas förr honungsklöverblåvinge flyga fram och åter i augusti. Vid Brantevik - Skillinge har i år förekommit åtminstone någon backvisslare Pyrgus armoricanus förr fransk blomvisslare på ett fint litet reservat där.

Visade Christer Bergendorff ytterst vältagna bilder från i sommar på främst trollsländor från sin bärbara dator via videoprojektorn. I sommar har Christer tagit in endast 10 - 15 exemplar av fjärilar, men fotograferat desto mer, främst insekter men också annat och han visade bl.a. bananfluga, rutsäckspinnare på bokstammar, bokguldmalen en Stigmella-art, Incurvaria aesculella, getingspindel, små hoppstjärtar på en sandstrand, blåfläckig jungfruslända, smaragdgrön trollslända, en hovrande trollslända, guldtrollslända, en blågrön trollslända, en brun trollslända, liten sjötrollslända, stor sjötrollslända, blodröd trollslända, samt flera bredkroppade trollsländor Libellulider och även en på tjärblomster flygande hovrande nektarsugande humlelik dagsvärmare Hemaris fuciformis från Blekinge.

Visade Thomas Jonasson bilder på några insekter som lever på sparris och som kan vara skadegörare på denna allt viktigare jordbruksgröda i Europa och även ökande odling i Sverige. Han har brukat besöka platser i Saxtorpstrakten där det växer förvildad sparris. Sparrisfluga är en borrfluga 6 - 7 mm lång med vacker teckning och där honan lockar till sig hanen med feromoner. Honan sticker in bakkroppens spets i sparrisstjälken och lägger ägg inne i växten ungefär som vissa växtsteklar vilka emellertid sågar sig in med sin sågtandsförsedda äggläggare. Efter äggläggningen vänder sig flugan ofta om och dricker av utsipprande sparrissaft. Larverna är cylindriska och äter sig fram inne i sparrisstjälken och den vuxna larven förpuppas inne i stjälkens yttre del i ett puparium från vilket flugan sen kläcks och kan ta sig ut. Denna art är den värsta skadegöraren i Europa på sparris.
I Thomas trädgård växte en champinjon som gulnade när hatten gneds, vilket indikerade att det var en giftchampinjon som innehåller karbol som är giftigt. Detta hindrade inte att det kom dit flugor som lade ägg i lamellerna. Dessa ägg och sedan larverna fastnade på Thomas foton och sedan kläcktes flugorna till en förut ej rapporterad fluga, som dock rapporterats från Danmark, Lindneromyia dorsalis nu ny för Sverige.

Visade Anders Ohlsson ytterligare bilder från en bussresa till Bulgarien, där han menade att det nere vid Svarta havet var "för varmt", samtidigt som det var "för kallt" uppe i bergen. Dock såg och fotograferade han på en bergig lokal hednätfjäril Melitaea cinxia förr kallad hökblomsternätfjäril, rödgul höfjäril Colias crocea, schackbräde Melanargia galathea, hagtornsfjäril Aporia crataegi, dårgräsfjäril Lopinga achine, darrgräsfjäril Coenonympha glycerion, stor älggräsfjäril Brenthis daphne, syntomiden Synthomis phaega som var ganska vanlig. Där fanns björnspinnaren Arctia villica. Då bussen krockade på en bergslokal kunde Anders också fotografera apollofjäril Parnassius apollo som var vanlig där, samt skalbaggen Carabus scabrosus vilken liknar läderbaggen som vi har här.

§ 4

Avslutades mötet och fika följde.

Lund som ovan sekr. /Olle Hammarstedt/


P.s. Givetvis kan det finnas något fel häri, kanske har jag snappat fel, kanske har rapportör inte lämnat någon fyndlapp till sekr. och då kan det bli en del fel. Upptäcker du något som inte stämmer så hör av dig till Olle 046 58506 eller maila till Webmaster så rättar vi till det. D.s.

Läs mer