Öppnades mötet av v ordf. Magnus Wedelin som hälsades de 31 närvarande välkomna.
”Sommarens skörd” inleddes sedvanligt av Ingvar Svensson i Österslöv som berättade följande om sin uppfattning av hur insektssäsongen varit hittills under 2006. Följde sedan flera andra inlägg med längre eller kortare rapporter om särskilt fjärilar och skalbaggar.
Någon exakt statistik har Ingvar Svensson i Österslöv inte fört genom åren, men han menar att ”eftersom sådan statistik ändå inte är särskilt tillförlitlig kan hans uppfattning nog ändå spegla hur det varit på ett tämligen relevant sätt”:
Fjärilsäsongen 2006 - Ingvar Svenssons i Österslöv
Säsongen 2006 har jag upplevt som den sämsta någonsin när det gäller antalet fjärilar och fjärilarter och alltså ännu sämre än de senaste 3-4 åren eller 1960-talet, även om en och annan art flög i antal, exempelvis citronfjäril och nässelfjäril. Men kanske blir man efter alla fjärilsamlarår mer blaserad och nogräknad. Någon statistik som kan belägga påståendet finns nog inte och som bekant anser många dessutom statistik vara den värsta formen av lögn. Men om det nu är så, vad beror det på?
Visserligen var vintern lång med snötäcke över hela landet, i Skåne till slutet av mars, men utan extrema köld- eller mildperioder, så efter gamla tecken borde den snarast ha gynnat fjärilarnas övervintring. Alltså var det med stora förhoppningar som jag gav mig ut på flera nattliga turer till gamla granskogar i nordöstra Skåne och södra Småland på jakt med kvicksilverlampor efter tunnvingemätaren Malacodea regelaria, som inte visat sig de senaste årtiondena. Men den uteblev igen. På en avslutande tur tillsammans med Bengt Åke Bengtsson till Siggeboda-reservatet utanför Ryd 19 april kom i alla fall några sievers flikvinge Odontosia sieversiana, ett bra vårtecken.
Ganska normalt men försenat vårväder följde, dock 5-6 maj högsommarvärme +25° i Väst- resp Nordsverige. 24 maj fick jag i Barum tag i förstagenerationen av kartfjärilen Araschnia levana, den första jag någonsin sett. Fjärilen har nu tydligen etablerat sig för gott även i nordöstra Skåne.
Sommarmånaden juni bjöd på varmare väder än normalt. Hartmut Roweck från Kiel hade inbjudit mig att följa med honom och hans botanikstudenter till Öland och Gotland. Likaså medföljande Nikolay och Irina Savenkov(a) från Riga skjutsade mig till önskade lokaler. På alvaret öster om Resmo flög 2 juni en del alvarljusmott Loxostege manualis, en art som jag inte fått på 50 år. De var svårfångade där de flög över vegetationsglesa kalkgrusytor.
På Gotland lockade inte minst att få tag i ukrainastävmalen Filatima ukrainica, så redan 3 juni var vi på plats på Mästermyr där Bengt Åke tagit en ♂ 26.6.1978. I det sista solskenet flög en lämplig fjäril vid en ensam liten videbuske. Den visade sig senare vara en ♀ med gentemot Filatima incomptella klart olika genitalier enligt litteraturen (Sattler 1960, Elsner m.fl. 1999), men Bengt Åkes genitalpreparat av ♀♀ från Öland och Norrbotten visar att den ändå måste vara incomptella. Nikolay och Irina håvade energiskt denna och följande kvällar in en hel del liknande malar, men de uppgavs alla vara ♂♂ och Nikolay har meddelat att en genitalpreparerad ♂ är F. incomptella, Också lockade det att återse svinrotvecklaren Eucosma scorzonerana som jag en gång i tiden funnit på Lojsta kyrkänge. Det var fortfarande en god lokal för arten och jag lyckade få ihop 3 exemplar där i solskenet på eftermiddagen 6 juni. På änget växte inte bara blommande svinrot Scorzonera humilis utan även knoppande slåtterfibbla Hypochoeris maculata. I Lettland och Norge har fjärilar av samma eller en ytterst närstående art tagits vid den senare växten. Hartmut tog med en jordklump med svinrot hem för att försöka klarlägga om 8 ägg som jag fått ur en ♀ kunde utvecklas på växten och i så fall hur. Efter att förgäves ha letat efter almgallvecklare Trachysmia schreibersiana på en känd lokal, besökte vi på kvällen 8 juni en av mig sen gammalt känd god lokal med lundalm Ulmus carpinifolia i Silte. Vi hittade inte vecklaren, men Nikolay visade mig något upphetsad ett exemplar av för Sverige nya Asthena anseraria. Vi fångade efterhand ett 20-tal, varav några på ljus. Arten liknar snövit hasselmätare Asthena albulata, men har en svart diskpunkt i framvingarna. Efter värdväxten föreslås det svenska namnet kornellmätare. Återstoden av juni hemma gav intet av intresse.
Juli blev mycket varm och torr i Sydsverige. Jan-Olov Björklund erbjöd mig att samla med honom den 4 på annars förbjudna skjutfältet Ringenäs i Halland. Det kom rikligt med fjärilar till lampan på natten, mest på hela sommaren, och bl.a. ett vassvingemott Sclerocona acutella, förut i landet endast ett ex på Sandhammaren året innan, insamlat av Jan-Olof Ördën. Från bladknyten på Selinum carvifolia i Skåne: Oppmanna 12 juni kläcktes i början av juli en del siljeplattmalar Agonopterix selinella, som man sällan ser annars.
Sommarens höjdpunkt var husbilsresan norrut med dottern Elisabet vid ratten och hennes dotter Camilla i baksätet 15 juli-5 augusti. Det känns fint för en gammal man att ungdomarna kan stå ut med sällskapet och kanske ha ett visst utbyte av det. Ett av målen var att finna arktiskt lundfly Polia conspicua, som Jari Silvola tagit ny för Sverige på Muoniovaara 20.7.2004. Den 21 juli körde vi mot gränsbron till Finland och observerade strax före bron en mindre väg mot Muoniovaara, som vi tog in på. Efter någon km var vägen slut och där hängde jag i skymningen lockbeten i sluttningen ovanför, bevuxen med medelålders barrskog, mest tall. Det kom ganska många flyn varav ett avvek så pass från de rätt talrika arktiska jordflyna Xestia speciosa att jag trodde mig ha fått den rätta arten. Senare granskning av genitalklaffarna visade dock på speciosa. Bakvingarna hade också en stor diskpunkt som saknas hos conspicua. Av lokalbefolkningen erfor jag att man haft en värmeperiod tidigare, så sannolikt var vi för sent ute. Enligt senare erhållna uppgifter var rätta lokalen ett hygge vid landsvägen. Utanför Arjeplog 28 juli blev det en ganska god ljusfångst. Bland de första kom ett stort fly som först kändes obekant. När det efterhand kom några mindre med samma teckning klarnade det: spårjordfly Agrotis vestigialis, som dock annars mest flyger vid kusterna söderut. Dessförinnan hade vi besökt Seskarö 26 juli. I ett bestånd rallarros Chamaenerion angustifolium fanns en hel del typiska minor av nordlig brokmal Mompha complexa, lång smal gång i bladkanten mynnande i en vit fläck, några med fullvuxna larver. Sådana minor fann jag efterhand på många platser från Lappland ner till Hälsingland. (Arten har nyligen slagits samman med en nordamerikansk art med äldre namn som lever på C. latifolium, men ofta visar det sig att även djuren är artskilda. De borde DNA-testas.)
Hemma i Österslöv flög det få fjärilar. Kanske hade det varit för varmt och torrt. Augusti var fortfarande varm men det regnade var och varannan dag vilket inte förbättrade fångsterna. Den 20 augusti följde jag med på Sällskapets exkursion till den nya ön Pepparholm där bron från Sverige till Danmark övergår till tunnel. Vi hade uppehållsväder, men mötte skyfall på vägen hem. Det var märkligt att se flera buskar av buddleja som slagit till här och var, men inga fjärilar på blommorna. Det flög inte mycket men dock några knägräsmott Crambus (Agriphila) geniculea, en art som i Sverige kanske nu bara finns kvar vid Falsterbo.
September blev igen varm och torr med högsommartemperaturer +25° i Torup och Göteborg ännu i slutet av månaden men samtidigt kyligt längst norrut med inslag av snö. Förmodligen blir sommaren och året de varmaste någonsin på sina platser i Sydsverige. Man måste väl snart börja tro på teorin om den globala uppvärmningen. En tur till södra Skåne 22-23 efter larver av benvedsmottet Nephopterix angustella, nu så talrika på Öland, gav intet. Däremot sågs bruna kastanjealléer i Hörte, Tomelilla och Kristianstad, förorsakade av minor i bladen av kastanjemalen Cameraria ohridella. Träden dör förstås inte av detta angrepp just före den normala lövfällningen. I Hörte flög en hel del av fjärilen i solskenet, troligen en tredje generation. September brukar vara en fin tid för minor av olika dvärgmalar. Nu fanns nästan inga alls. Dock kunde 9 oktober igen konstateras rikligt med minor av svartpoppeldvärgmal Ectoedemia hannoverella på fjolårets lokal i Maglehem och en hel del minor av humleblomsterdvärgmal Stigmella pretiosa på en gammal lokal i ett björkkärr i Nymö. Det brukar också vara gott om immigranter på hösten. Inga sådana har jag sett utom några amiraler, tistelfjärilar, gammaflyn och kålmalar. Men det hade gått hörsägner om mängder av stor dagsvärmare Macroglossa stellatarum i Sydsverige. Fångade en på min buddleja i trädgården den 5. Så har jag sett en del av den färggranna bärfisen strimlus Graphosoma lineatum: i Ekestad 12 juni, Hjärsås och Oppmanna 18 augusti, i Oppmanna talrik i blomflockarna av krusfrö Selinum carvifolia i ett extremrikkärr. Ingvar Svensson i Österslöv i slutet av sept 2
Intressanta Skånska fjärilsfynd 2006 - Bertil Hallmer
På ljus i Klågerup i min trädgård: 18.8 C. fraxini ett ex.19.8. M. albipuncta ett ex.19.8 - 5.9 sammanlagt 14 ex. av H. ambigua, vilket bör indikera att arten nog är bofast i sydvästra Skåne! 3.9 och 5.9 två fina ex. av H. armigera, en tegelröd och en gul form.
På dagen i Klågerup i solsken: 26.8 En stor dagsvärmare, M. stellatarum vid blomkrukor, nektarsökande. 26.8 - 28.9 , Amiraler främst på nedfallna plommon men även på Buddleja. I slutet på augusti, enstaka tistelfjärilar och kålfjärilar, påfågelögon, nässelfjärilar och raps och rovefjärilar i antal på buddleja och anisisop(anisört)
Gjorde i mitten av juni två riktade resor till några mossar i Mellanskåne. 13.6 Viss mosse, RN 6192/1375: karfjäril, svingelgräsfj. , mindre guldvinge, enstaka. 13.6 Bönhult, RN 6191/1377 Pantermätare, P. macularia flera ex. 19.6 Vrånge mosse, RN 6195/1379,
svavelgul höfjäril, ett ex., starrgräsfjäril fler än 10, kartfjäril enstaka, prydlig pärlemorfj. vanlig. 19.6 Benarp, RN 6194/1373, hyggesmark längs vägen flera hagtornsfjärilar, Silverblåvinge, Ängsblåvinge. 9.7 En Apatura iris, sälgskimmerfjäril flög över 18:e fairway på Assartorps golfbana, som kantas av fina våtmarker med mycket sälg och vide!
Några finare fynd av storfjärilar i Skåne – Gunnar Persson
Tryfjäril Limenitis camilla 1 st på Klagshamns udde 2006.07.15, lite naggad i kanterna av vingarna och troligen en inflygande individ.
Hecatera dysodea – hundratals larver Risebergaparken Bulltofta tog in 12 st. Den 08.25 en flygande imago på näringssök vid Buddlejan, samt 08.26 hade 5 puppor kläckts. 09.14 fångades och kontrollerades en imago sliten på Buddlejan.
Om de mer typiska migrantarterna 2006
Tistelfjärilen Cynthia cardui har varit sparsam i år enligt de flestas mening. Endast någon enstaka hade setts åt gången i mitten av augusti tipp början av september av de som alls hade sett den i år, med vissa undantag av lusernfälten i sydöstra Skåne, där flera eller till och med ganska många, över tiotlet individer, kunde ses under en tid.
Amiralen hade enligt de flestas mening nog varit medelvanlig i år – enligt de flestas mening alltså betydligt frekventare än tistelfjärilen. Flera hade sett 2 – 5 st i trädgården på blommorna, med nerfallen frukt har det varit fler exemplar.
Några storfjärilar från Småland - Olle Hammarstedt resp. Bertil Eriksson:
Eldsnabbvinge (med gamla namnet björksnabbvinge) Thecla betulae rapporterades av Olle Hammarstedt 1 ex i Kosta Sm i ett honligt fräscht exemplar och detta är första gången denna art iakttagits här, där i stort sett inget slån finns, men väl plommon i trädgårdarna. Har den kommit in tillfälligt med de rådande vindarna eller kan den möjligen ha fått utökad utbredning och kläckts i trakten?
Bertil Eriksson hade av björksnabbvingen T.betulae sett 1 ex i Linneryd Sm i år och han tror arten reproduceras där.
Från Kosta Sm rapporterade Olle Hammarstedt vidare att Stor dagsvärmare Macroglossa stellatarum setts på kaprifolblommor 5 st under några få dagar i slutet av september bl.a. 09.26 och 09.27 , Inte heller denna art har tidigare år observerats i Kosta Sm, vad jag vet. En art som varit extra vanlig i augusti på kungsmyntor i trädgården i Kosta Sm de senaste två åren är silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia, vilken förr som regel inte upplevdes som så frekvent där. Små larver av aspfjäril Limenitis populi kunde i år konstateras i ganska många exemplar spritt på aspar i samma trakt. Den lär även ha varit betydligt vanligare än normalt i de asprika trakterna vid Åseda Sm, troligen på många platser i åtminstone östra Småland.
2006.
En småfjärilsrapport - Bengt Åke Bengtsson meddelade att enligt uppgift från Göran Palmqvist har larver hittats i blomkorgar av svinrot Scorzonera humilis. Han förmodar larverva tillhör svinrotvecklaren Eucosma scorzonerana, men inga fjärilar är kläckta ännu. Artens flygtid är mitten av maj – mitten av juni.
Fina fjärilsbilder med kommentarer - Anders Ohlsson
Flera fina bilder på många dagfjärilar från i sommar visades med aktuella uppgifter:
Backvisslare (fd fransk blomvisslare) Pyrgus armoricanus hade i år kostaterats från en fin hage där många flög just söder om Simrishamn. Menade Anders att den kan ha en större utbredning i detta område och söder därom. Inflikade Olle Hammarstedt att det lilla naturreservat som finns nära vattnet S Simrislund nog avsattes delvis p g a att en Pyrgus armoricanus hittats där för många år sedan av Erik Tham, men sedan har den inte hittats där trots att man sökt. Det är troligt att den expansion som märktes redan förra året har hållit i sig och att det är frågan om en återkolonisation i denna NÖ-ligaste kända lokal för arten.
Skogsvisslare Erynnis tages 1 ex Kristinehov 06.24
Glansspinnare Callimorpha dominula fanns många av vid Djurrödsbacken som flög över sankängen. Även någon kom till ljus Maglehem.
Aspfjäril Limenitis populi hade sett i ovanligt många ex vid Hässleholm i Hovdalatrakten, totalt bortåt 20 – 30 ex. Flög redan den 1 juli i år.
En abberation av Skogsnätfjäril Mellicta athalia visades från Yngsjötrakten på timjanblommor, där arten var vanlig lokalt i år. 10 – 20 ex sågs på några timjantuvor.
Silversmygare (fd allmän ängssmygare) Hesperia comma visades från Brönnestad 07.28 och där just N om Fjällmossen hade den setts i 1 ex redan förra året, inflikade Olle Hammarstedt. I Östra Sallerup finns den också, enligt Anders, som tror den lever även på andra gräs än fårsvingel som Olle menade den har som i särklass viktigaste värdväxt.
Sydlig tryfjäril Limenitis reducta från Frankrike 05.25 hade Anders även bland sina bilder.
Skalbaggen Saperda scalari från Maglehem Holmen 2006.07.08 och den lever i lövträd enligt Arne Jansson som fått framden ur lövträd.
Bilder från fjällen – Bo Olsson visade fina bilder på Torkilsstöten i Härjedalen, väster om Ljungdalen, snölega, Kung Karls spira, Fjällglim, Fjällsippa, Fjällkattfot, en fiskrik sjö framför Helagsfjällen, Eriogaster arbusculae larvkoloni nr 1 vid en mast, Fjjällnejlika, Skalbaggen Carabus glabratus (eller den andra liknande arten?), bild från kammen ner över Ljungdalen, ljungpipare, bilvägen som går till Ljungdalen, Fjällviol, Vityxne (?). Fler kolonier 2006.07.02 av Eriogaster arbusculae hittades nr 2, nr 3 på blåbärsris, fem meter därifrån och larverna solar utanpå spånaden, detta var ovanför en snödriva. Det var enormt mycket orkidéer på fjällängarna där.
Fjärilar från resa i Frankrike 2006.07.10-20, samt från Skåne – Sven Gustavi
Visades på fina bilder ett flertal olika dagfjärilar: Skogsgräsfjäril Erebia ligea, Amiraler Vanessa atalanta ganska vanliga i år Falsterbo ljung 2006.08.19, Sälgskimmerfjäril Apatura iris Skåne, Aspfjäril Limenitis populi västra Bl 2005, Myrpärlemorfjäril Boloria aquilonaris rikligt på Traneröds mosse på Söderåsen rikligt. Sandgräsfjäril Hipparchia semele, Björjar med Cossus-angrepp. Myskbock, Vinbärsfuks Polygonia c-album. Ekoxe hane Frankrike Sevennerna i S Fr., Prydlig pärlemorfjäril Boloria euphrosyne S Fr. Makaonfjäril Papilio machaon vanlig i S Fr där den lär leva påå vildmorort Daucus carota. Schackbräde Melanargia galathea vanlig i S Fr. Podaliriusfjäril eller Segelfjäril Iphiclides podalirius. Blåfläckig träfjäril Zeuzera pyrina. Gden rödaktiga citronfjärilsarten Gonepteryx cleopatra S Fr.
”Sommarens skörd” 2006 - Skalbaggar - rapportör Björn Abelson
Först några fynd av några svårfunna torrmarksarter. Vid Kumlans naturreservat vid Maglehem hittades den 7 Maj 2006, hedrotkrypare, Diastictus vulneratus (HT-klassad)i ett tiotal exemplar och sammetsborren, Maladera holoserica i över sextio exemplar i en lös sandsluttning. Vid ett mindre grustag vid Bonaröd, N Om Brösarps Norra Backar hittades både den VU klassade knäpparen Dicronychus equisetioides och sandrotkrypare Psammodius sulcicollis den 7 Maj 2006.
Det var en tillfällig värmebölja i början på maj som verkar ha räckt till för att dessa krävande torrmarksarter skulle röra på sig. Även vid kalkbrottet vid Maltesholm den 7 Maj 2006 och vid Ekeberga grustag den 2 maj 2006 kunde sandrotkrypare Psammodius sulcicollis hittas i många exemplar.
Den stora svarta vattenbaggen, Hydrophilus atterimus (NT-klassad)hittades i en god population vid Svarta Hål på Revingefältet den 29 Maj 2006.
I samband med Insektscirkelns resor till Halland, Blekinge och Östra Småland har Lilla Larvmördaren, Calosoma inquisitor setts i antal. En lokal i Halland och två lokaler i Östra Småland och på minst fem lokaler i Blekinge kunde den annars sporadiskt uppträdande arten noteras. Lilla larvmördaren lever på fjärilslarver som i sin tur går hårt åt ekbladen. Ekarna var nästan kalätna på flera av lokalerna, särskilt vid Johannishus åsar så var spillningsregnet från fjärilslarverna så intensivt att det lät som ett lätt regn, vårt tält täcktes snabbt av ett lager larvspillning. Vid Johannishus åsar sågs den i stort antal, med som mest 24 exemplar på en stor ek varav flertalet in copula vid klockan 23.00. Anmärkningsvärt nog fanns endast ett tiotal exemplar på trädet 30 minuter tidigare och vid 00.30 kunde inte något exemplar hittas på den aktuella eken.
Lokalerna för Calosoma inquisitor var följande i Halland sågs arten med tre exemplar vid XX den Maj 2006. Lokalerna i Östra Småland, Kalmar län där Calosoma inquisitor hittades var Strömsrum vid Alsterån och Barnebo i Hornsöområdet som besöktes den 3 respektive 4 Juni 2006. Blekinge lokalerna som besöktes mellan den 2 och 6 Juni 2006 och där Calosoma inquisitor noterades med flera exemplar var Förkärla kyrka, Johannishus åsar, Vambåsa, ekar vid Valje naturreservat, Tromtö.
Vid Johannishus åsar i Blekinge hittades också blåglänsande svartbagge, Platydema violaceum (EN-klassad) först i ett exemplar i samband med nattsök den 2 Juni-2006 och sedan hittades även ett par täckvingar av arten på lokalen.
Det är inte alltid som arter måsta vara sällsynta för att uppskattats, för min del har jag sökt ett tag efter Tallbock, Monochamus sutor, en norrut vanlig men likväl imponerande långhorning. Jag lär aldrig glömma fikapausen vid xxxxx, i Orsa finnmark efter vägen mellan Orsa och Sveg, när jag ser en stor långhorning komma flygande på fem meters höjd efter att ha mellanlandat på två tak långt utom räckhåll tog den en stor sväng och landade mitt på min T-shirt.
Ovanstående tre inlägg är skrivna av respektive rapportörer vilka gett sekr. diskett eller mailat in rapporten.
Härnedan följer de andra rapporterna som öljer de fyndlappar som följer de fyndlappar som lämnats till sekreteraren på mötet.
Dipterea (Tvåvingar) - en ny art för Norden! .- rapporterade Thomas Jonasson:
Stickmyggan Culex modestus Ficalbi (Diptera, Culicidae) Sk. Bjerred togs inomhus I slutet av September 2006. Arten och undersläktet Barraudius Edwards är nya för Norden. Artbestämningen har gjorts av specialisten på stickmyggor Christine Dahl.
Skalbaggsrapport 2006 – Thomas Jonasson om sparrisbaggar:
Tolvprickig sparrisbagge, Crioceris duodecimpunctata (Linnaeus), har under sensommaren tagits i Sk. Kåseberga av Håkan Lundkvist och Christoffer Fägerström,varefter Thomas besökte lokalen 24 september 2006 och kunde se några baggar som fortfarande satt i angripna sparrisplantor. Urätna sparisbär visade att larvutveckling skett på platsen. Tydliga tecken på larvangrepp fanns förutom i Kåseberga (slkänterna vid hamnen) längs kustvägen till Skillinge, en sträcka på en dryg mil. Vid en invenmteringsresa 2003 sågs inga spår av sparrisbaggar i detta område. Den nyupptyäckta populationen i sydöstra hörnet av Skåne är isolerad från de tidigare kända förekomsterna i västra Skåne. Mycket tyder på en invasion från sydost. C. Duodecimpunctata förekommer allmänt i södra Balticum och Polen.
Omfattande sköldlusangrepp ppå parkträd i Malmö – Carl-Axel Gertsson
I början av juni månad, 06.14, upptäckte man en stor förekomst av en sköldlusart på olika trädslag på Ö. Kyrkogården i Malmö. Sköldlusen heter Pulvinaria regalis (svenskt namn saknas), men skulle kunna kallas hästkastanjsköldlus efter den engelska benämningten ”horse chestnut scale”. Insekten förekom mest på lind, där stammarna i vissa fall var nästan helt täckta, men även på alm, poppel och hästkastanj. Förutom på trädstammarna påträffades sköldlössen även högt upp på grenarna i trädkronorna. Djuren fanns på hela det 50 ha stora kyrkogårdsområdet. Även en spridning till gatuträd utanför kyrkogårde förekom. Sköldlusen har förmodligen kommit till kyrkogårdsplanteringarna genom importerat plantmaterial. I slutet av 1990-talet fick man lindar från Holland och Danmark. Det är sedan länge känt att arten finns i Holland. Den också helt nyligen 06.21 funnen i Danmark. För övrigt är den känd ifrån ett flertal västeuropeiska länder. Arten är ny för Sverige och Danmark.
