2012-10-26 Mötesprotokoll

Protokoll för ESIL 26 Oktober 2012

Protokoll fört vid allmänt sammanträde 2012-10-26 i Hörsalen, Biologihuset, Sölvegatan 35, Lund.

§ 1  Ordf. Mikael Sörensson hälsade de 29 närvarande (se gästbok) välkomna och förklarade sammanträdet öppnat.

§ 2  Föreningsinformation förmedlad av ordf.

  • 2.1 Boken ”Dagfjärilar i Skåne 2001-2010” av Anders Ohlsson och Magnus Wedelin har kommit ut i sommar. Den presenteras utförligt på hemsidan www.esil.se och kostar 200 kronor. (Se f. ö. förra protokollet 12-09-28.)
  • 2.2 FaZett är starkt försenad men är nu under tryckning i Slovenien. Intressant läsning utlovas!
  • 2.3 ESIL:s styrelse har besvarat en enkät från riksföreningen, Sveriges Entomologiska Förening (SEF), angående utseende och funktioner på SEF:s nya hemsida.
  • 2.4 Sammanträdet på länsstyrelsen i Malmö med ESIL och länsstyrelsens naturvårdsenhet i vissa naturvårdsfrågor, som annonserades i förra mötesprotokollet, har måst senareläggas och kommer att äga rum den 14/11. (Se f. ö. förra protokollet 12-09-28.)
  • 2.5 På årsmötet i februari 2013 är det dags att dela ut Sällskapets premium till en välförtjänt entomolog – helst någorlunda ung och framför allt framåt inom insektläran. Medlemmarna uppmanas att nominera kandidat till denna utmärkelse. Skriv till sekreteraren: thomasjonasson5(at)gmail.com och ange kandidatens namn och adress, ditt eget namn och adress och ge en kortfattad motivering till din nominering. (Se f. ö. förra protokollet 12-09-28.)
  • 2.6 Nästa sommar (2013) är det ESIL:s tur att stå som värd för riksföreningens (SEF) årsmöte. Styrelsen har preliminärt bokat veckohelgen 14-16 juni (annan tidpunkt före eller efter midsommarhelgen måste kanske väljas). Vi tänker oss att östra eller nordöstra Skåne kan locka flest deltagare. Konferenslokal, förläggning och exkursionsmål är inte bokade eller bestämda ännu. En offert har inkommit till Gunnar Isacsson rörande förläggning på Ivögården. Planeringen fortsätter och styrelsen tar tacksamt emot medlemmarnas förslag till plats och tidpunkt för årsmötet. (Se f. ö. förra protokollet 12-09-28.)

§ 3  Meddelanden, varvid ordet lämnades fritt.

  • 3.1 Linda Strand tipsade om den vackra fotoboken ”Kryp” av John Hallmén (foto) och Lars-Åke Janzon (text) (Norstedts). Boken innehåller makrofotografier av ett antal rätt vanliga svenska småkryp, som vem som helst kan få syn på i naturen. Men skärpedjupet i bilderna har nog ingen tidigare skådat! Detta ger bilderna en ny dimension och en annorlunda upplevelse! Boken skickades runt till påseende under mötet. Kanske årets julklapp?
  • 3.2 Gunnar Isacsson var på tjänsteresa när ”sommarens fynd” avhandlades för en månad sedan. Genom djungeltelegrafen visste vi att han hade något särskilt att berätta och det gjorde han så äntligen denna afton: nämligen två skalbaggsarter nya för Skåne. Den ena av baggarna var dessutom något så aristokratiskt som en långhorning! Det rör sig om reliktbock, Nothorhina muricata (syn. punctata)(NT) och i det andra fallet om avlång barksvartbagge, Corticeus longulus (EN). Båda arterna hittades i Sk. N. Åsum, på ett f.d. militärt övningsområde. Tallarna, där djuren hittades, är ca 100 år gamla och ställvis angripna av rotröta. Svampangreppet har lett till att gläntor uppstått i beståndet och det var där, i gläntorna, som djuren hittades. Avlång svartbagge tros leva i gångarna av mindre märgborre, Tomicus minor.

§ 4. Ordf. tackade för meddelandena och lämnade därefter ordet till kvällens med spänning emotsedda föredragshållare Marie Dacke.

Marie tipsade inledningsvis om att man på nätets ”Blocket” kan köpa insektskåp och insektlådor billigt. Allt härrör från utrensningen på Lunds zoologiska museum i somras. En låda kan fås för 50 kronor och ett stort skåp med två rejäla rader lådor för ca 5 000. Två insektlådor demonstrerades framme vid podiet. Vissa lock har handgjort, antikt glas, med luftbubblor och allt. Sådant glas sägs betinga ett pris kring tusenlappen per kvadratmeter, enligt säkra källor från byggnadsantikvariebanschen. 

Kvällens föredrag

Marie Dacke är knuten till ”Lund Vision Group”, Biologiska institutionen, Lunds universitet, som under årens lopp fått mediauppmärksamhet såväl nationellt som internationellt. Marie har på hemmaplan dessutom utmärkt sig som en lysande popularisator av den forskning som gruppen ägnar sig åt, som flerfaldig ”Science-slam”-vinnare m.m. Föredraget hade den fantasieggande titeln ”Kompasser, dansskor och kylklampar – en pillerbagges överlevnadskit”.

Dyngbaggar

Kärt barn har många namn: pillerbaggar, pillertrillare, skarabéer, dyngbaggar eller tordyvlar. För enkelhetens skull kallar Marie sina älsklingsdjur ”dyngbaggar”. Det handlar om en handfull arter av släktet Scarabaeus (syn. Kheper), som varit föremål för fältstudier i Sydafrika. Det är bastanta baggar som lever rullan med dyngbollar från traktens kreatur. Baggarna är stora nog att tydligt synas på videofilmerna från experimenten. Några av baggarna hade t.o.m. medförts i ett terrarium för beskådande före, under och efter föredraget. Delar av publiken kelade med baggarna ungefär som vanligt folk umgås med kattungar.

Föredraget handlade om dessa dyngbaggar som i brummande flykt kastar sig fram mot nyligen avlämnade komockor och som tar för sig av en lagom stor bit av härligheten för eget bruk. Efter några timmar är mockan borta.

Kompass

En dyngbagge som tillskansat sig och format en lagom stor dyngboll, för bort den från fyndplatsen i en rak linje en bit bort. Transporten sker genom baggens välbekanta pillertrillande med hjälp av bakbenen. På lämplig plats, långt ute i periferin från fyndplatsen grävs dyngbollen ner och tjänar som föda åt baggen. Om en hane vill locka till sig en hona för att tillsammans med henne skaffa avkomma, kan dyngbollen ha en massa på 200 g, medan hanen bara väger 4 g. En rolig filmsekvens visade hur en hane knuffade sin stora boll bort, medan honan satt som ett kuttersmycke eller möjligen en navkapsel på rotationsaxeln och bara åkte med bort mot yngelplatsen.

Sinnrika experiment visade att dyngbaggens och bollens riktning, mer eller mindre spikrakt bort från fyndplatsen, styrs av solen. På natten kan möjligen månens matta sken räcka som hållpunkt i riktningsvalet. Mulna dagar eller, för de nattaktiva djurens del, på natten, är orienteringen styrd av himlaljusets polarisering. Många insekter har, i motsats till oss människor, förmågan att uppfatta ljusvågornas polarisation och kan orientera sig med hjälp av detta fysikaliska fenomen. Det gäller även dyngbaggar. Sensationellt nog verkar dyngbaggar också kunna orientera sig efter stjärnor. Vintergatans stjärnehär tycks lysa starkt nog för att ge dyngbaggar ledljus, åtminstone på södra halvklotet. Ett speciellt experiment med dynga och dyngbaggar på planetariet i Johannesburg under några nätter klarlade detta.

Dansskor

Dyngbaggarnas dansande rörelser uppe på sina gödselklot är en iögonfallande del av djurens beteenderepertoar. De kan utföra fantastiska piruetter. Dansen tycks ge djuren information om vart de bör ge sig av. Det handlar uppenbarligen om en möjlighet att korrigera färdriktningen. Om något oväntat sker, när dyngbollen t.ex. rullar ner i en håla i marken, så kan baggen känna av vartåt den fortsatta färden ska gå.

Kylklampar                                     

Mitt på dagen, när det är som hetast i solen, rullas det inte mycket. Då är det för varmt. Baggarna tycks dock kunna sänka sin kroppstemperatur genom att kyla av sig mot sin dyngboll. Den är bara ca 30 grader när marktemperaturen närmar sig 60. Ett speciellt beteende hos djuren har uppmärksammats, som tyder på att de genom att trycka ned ben och huvud mot dyngbollen, kan svalka sig i den värsta hettan. Att detta har effekt visades med värmekamerabilder och med temperaturmätningar. Experiment tyder på att baggarnas värmereceptorer sitter på framtarserna.

Föredraget illustrerades med roliga och pedagogiska bilder, både stilla och rörliga. Marie tackades med varma applåder av en nöjd lyssnarskara. En stunds diskussion följde, där bl. a. den praktiska nyttan av studierna berördes. Grundforskning i all ära men våra ingenjörer måste väl kunna dra någon nytta av rönen? Jo, man hoppas att utvecklingen av robotar – som inte flyger in i hinder av olika slag – kan få en kick av de nya kunskaper om dyngbaggarnas, binas, humlornas, getingarnas och andra djurs sinnesförmågor och beteenden, som forskarna i ”Lund Visual Group” presenterar.

§ 5  Då intet annat återstod till behandling, förklarade ordf. mötet avslutat och eftersits med fika följde.

Lund som ovan

Thomas Jonasson, sekreterare